Bättre sjukvård för äldre

Sveriges befolkning blir allt äldre. Både för att antalet äldre ökar och för att de äldre lever längre. Det målas ibland ut som ett problem, men är egentligen det motsatta. En ökande äldre befolkning ett tecken på att vårt samhälle är välmående – livslängden är ju ett av de främsta tecknen på ett lands rikedom. 

Befolkningens stigande ålder innebär samtidigt att behovet av vård och omsorg av våra äldre ständigt ökar. Att kunna ta hand om våra äldre är också en måttstock på vilket samhälle vi vill ha – de som hela sitt liv har bidragit till utvecklingen genom att arbeta och därmed byggt upp vårt land, förtjänar också att få en god vård och omsorg.

En snabb utveckling inom den medicinska vetenskapen, nya sjukdomsbilder och patienter som både bor kvar längre hemma och ställer högre krav, innebär dock att sjukvården måste utvecklas. Det går inte längre att bara hänvisa patienterna att sätta sig och vänta på vårdcentralen.

Genom att utveckla sjukvården att bli mer nära och dessutom öppna upp för möjligheterna att läkare och sjuksköterskor kan besöka och i viss mån också behandla patienten i hemmet kan man möta många av de nya kraven. En mer flexibel primärvård som anpassar sig efter patientens behov, snarare än att patienten tvingas anpassa sig efter vårdens organisation, innebär också att man minskar såväl lidande hos patienter som kostnader för sjukvården. För den ”billigaste” patienten är den patient som direkt får rätt behandling och inte skjutsas runt i vårdkaruseller. Denne är naturligtvis också den mest nöjde och bäst omhändertagne patienten.

Sjukvården är till för de vårdbehövande och måste därför också anpassas efter dem. Här finns stora utvecklingsmöjligheter. En ökande andel äldre ställer krav på att detta verkligen sker. En utmaning för både politiken och den medicinska professionen.