på att leva och arbeta

För ganska många år sedan gick en kampanj på temat ”Hela Sverige ska leva”. En slogan som alltid tycks lika aktuell. Fast…man kan ju undra om det är så att den rödgröna oppositionen tänkt lansera ett nytt begrepp: ”Endast delar av Sverige ska leva”. Det känns som om det har ett extremt innerstadsperspektiv, trots allt snack om grönt och miljö.

For your information – på landet finns kor – inte tunnelbanor. Jag kollade så sent som i morse: Kor – ja, tunnelbana -nej.

Eftersom jag tankade igår så har jag också viss pejling på bensinpriset (ok då, etanolpriset efterom jag kör miljöbil). Det hade inte precis sjunkit sedan förra tankningen (ironi – för tydlighetens skull). En skattehöjning på 49 öre/liter slår hårt mot alla som bor på landet, mot barnfamiljer som är beroende av bil för att både ta sig till affären och därefter få hem tunga kassar. Mot gamla, relativt friska människor som klarar av att bo kvar i sina hem, delvis tack vare att de med hjälp av bil kan ta sig sträckor som är för långa för att promenera med gamla ben.

Jag är inte ensam om att vara beroende av bil för att ta mig till jobbet (via fritids)- Såsom varande lantis har jag helt klart för mig hur beroende man är av bilen.

Vad som vore intressant vore ju om man istället uppmuntrade alla försök att göra bilismen mindre naturbelastande istället för att betrakta bilen i sig som något ont, skapat och använt av onda människor som har som självändamål att smutsa ned Moder Jord.

Det är inte därför vi åker bil! Vi är beroende av att transportera oss själva – vi är inte så många som bor på samma lilla plätt ute på landsbygden att det är lönt att vare sig köra buss eller gräva ned en tunnelbana där. Och förresten – Varför är ett stort fordon med stor motor så mycket bättre än ett litet? Jag bara frågar, som Hedvig sa….

Och varför är man beredd att betala för att människor ska låta bli att arbeta? Jag bara frågar…