…på tidsbrist…

…vilket jag förmodligen är alldeles ensam om, så här i början av juni….

Allt som hittills inte blivit gjort under våren ska plötsligt vara avklarat före midsommar.

Alla ”måsten” på jobbet, den där fasaden som skulle målas, garageprojektet, trädgården ska förvandlas till just en trädgård – nuvarande status som grushög, jordplättar och spridda stenar känns plötsligt inte lika acceptabel som den gjorde i februari. Och mitt i kaoset finns en gräsmatta (nåja, fläckvis i alla fall) som måste klippas, helst två gånger i veckan. Och gödslas – för att därefter behöva klippas ännu oftare… Utanför ytterdörren står tre snygga krukor – med mindre snyggt innehåll. Där försmäktar påskens planteringar i form av påskliljor och penséer. Jättesnygga i våras, nu rätt vissna och trista och väntar på att ersättas av prunkande sommarblomster. När jag bara får tid…

De gigantiska dammråttorna som under vintern levt ett tillbakadraget liv under soffan kryper plötsligt fram och sträcker på sig i solljuset. Mina kan inte längre definieras som dammråttor – damm-anakondor är ett bättre epitet på de långa, tjocka lätt behårade sakerna som kikar fram där minsta solstråle lyser… Kombinationen svart golv och dotter med långt, blont hår är heller ingen höjdare! Funderar på att klippa henne och färga håret svart… Fast, kanske inte ändå…

Sen ska man ju gu´bevars vara social också. Grilla med grannarna på kvällarna, spela brännboll med kompisarna på helgen, gå på sommarkonserter och friluftsteater. Och så måste man ju baka bullar att ha med sig på alla picnicar och improviserade badturer! Fast…man vill inte var inomhus och baka och städa när solen skiner ute! Och i ärlighetens namn vill jag inte ens städa när regnet öser ned på utsidan heller… Skulle kolla upp nån städfirma, om jag bara hade tid..

Sen skulle man ju helst hinna träna också. Beach 2010 närmar sig med stormsteg. De enda stormsteg jag tar är när jag håller på att missa tåget. Problemet med utebliven träning är ju också det kända fenomenet ”kläderna-har-krympt-i-garderoben-sedan-förra-sommaren” (känns det igen?). Och när ska man hinna finna tiden att köpa nya, i något okrympbart materiel?

Några som definitivt har bråda dagar nu är fåglarna. Hemma kör de tre-skift. Detta innebär att ett nytt, piggt och utvilat skift går på ca 03.54 varje morgon. Vanligtvis uppskattar jag kvittret av små fåglar. Men INTE före 4 på morgonen – inte när de kvittrar så högt så de t.o.m väcker mig, som annars kan sova stående på en järnvägsstation i rusningstrafik…Och det är inte direkt socialt accepterat att komma trött och hålögd till jobbet, och när arbetskompisarna frågar vad i jösse namn som står på, ilsket fräsa nåt om ”fågelj-ar”…

De små liven ignorerar totalt den fina holk (dimensionerad för en hel familj slaghökar) vi satt upp i skogen bakom garaget, där de skulle kunna kviddevittra på i fred, Nej då, utanför sovrumsfönstret ska de va’!

Tänk om man skulle kliva upp när de började? Ta den där raska promenaden, baka lite scones till frukost och hinna dammsuga innan jobbet?

Hallå där – jag hörde era gapskratt! Och de är ju helt rätt – detta skulle ALDRIG inträffa i mitt liv…

Så, det är bara att bita ihop. Sätta gummiband runt knapparna i jeansen, åka till affären och köpa bullar och sedan tillbringa tiden utomhus så man slipper se dammråttorna! För nu, äntligen är ju sommaren här!

En kommentar för “…på tidsbrist…

  1. Jag kommer snart hem från Spanien och skall baka bullarna åt dig. Mamma

Kommentering avstängd.