-Oj! Halva livet!

Det slog mig häromdagen att i år har jag ägnat precis halva mitt liv åt politik.

Jisses! 22 år har jag sysslat med detta… Och vilka roliga 22 år sen!

Tänk vad många härliga, underbara, engagerade människor jag har träffat. Både i mitt eget parti och andra.

Inte att förglömma alla som varit/är engagerade i olika organsationer – ideella, patient-/anhörigorganisationer, alla tjänstemän, verksamhetschefer. Alla fantastiska anställda inom vården, som ju är det område jag ägnat den mesta tiden åt.

Det är alla de här fantastiska mötena som gör politiken så rolig och givande.

Många, som inte själva varit engagerade politiskt, uppfattar politiken som torr, trist och tråkig. Oändliga möten med farbröder i grå kostymer. Och jodå, visst förekommer en del oändliga möten med farbröder i grå kostymer. Men de är ju inte själva essensen i politiken. Man får ta farbröderna på köpet, så att säga.

Politiken är inte statisk. Den består inte av dammtorra debatter där ett enkelt  ”ja står mot ett enkelt ”nej”. Där man automatiskt intar motsatt ståndpunkt mot motståndaren.

Det mesta i politiken är tvärtom spännande, blodfyllt, levande. För politik handlar om människor och människors livsvillkor. Det handlar om viljan att förändra och förbättra. För att kunna förändra måste man hela tiden lära sig mer om allt mer. Träffa fler människor utanför ens vanliga ”vardagssfär” Och det är här alla oändligt givande möten sker. Det är i de här mötena man växer, lär sig, utvecklas.

Än så länge har jag ”bara” ägnat halva livet åt politiken. Men jag hoppas – och tror – att det kommer att bli längre än så. Områdena kommer säkert att växla, men så gör ju själva livet också!