Äldre + sjukvård x framtid = utmaning

Så här är det:

Mellan 2020 och 2030 beräknas antalet människor i Sverige över 85 år öka med 45%. Och det är ju helt fantastiskt! Eller hur? Det här betyder ju att vi har en bättre hälsa och bättre levnadsvillkor än någonsin tidigare. Och vem vill inte leva ett långt och lyckligt liv? Och få behålla sina nära och kära riktigt, riktigt länge?

Vad är det som hänt, som gör att vi lever så mycket längre? Här kommer ett osorterat axplock:

Cancer är inte längre ”kräfta” – en mystisk, obotlig sjukdom som man dör av under svåra plågor. Många cancerformer kan i dag botas. De allra flesta former kan ”hållas i schack” under ganska lång tid. I snitt överlever vi sju år längre med cancer än vi gjorde för 40 år sedan. I dag kan vi t.o.m vaccinera mot livmoderhalscancer och gott hopp finns om att hitta vaccin mot fler cancerformer.

Sverige har i dag världens lägsta dödlighet i hjärtinfarkt.

Tack vare nya behandlingar kan vi lindra och t.o.m bota våt maculadegeneration som tidigare ledde till absolut blindhet. Vilket i sin tur ledde till svårigheter att klara vardagen, ökad risk för fallskador mm.

Tack vare bättre metoder och behandlingar kan vi operera äldre, sköra människor med gott resultat. Te.x har antalet höft- och knäledsoperation på människor över 85 år tredubblats på tio år.

Medellivslängden har ökat.

Så långt, allt gott.

Men – Att kunna rädda människor till livet innebär inte alltid att de räddas tillbaka till sitt ”gamla” liv. En del drabbas av svåra följdproblem och blir beroende av vård och omsorg även efter att den akuta fasen är över.

Problemet är att detta kostar – i såväl mänskliga resurser som reda pengar. Alltså, står vi inför en utmaning. För det är ju också så att vi inte tänker nöja oss med någon sekunda sjukvård!

Dagens – och ännu mer morgondagens – äldre är väl informerade, vana att kunna välja och att ställa krav. Man har tillgång till jämförande information om behandlingsresultat på olika sjukhus och av olika metoder.

Man inte bara lever längre, man är också aktiv längre och frisk längre. Men när väl morgondagens äldre blir sjuka, då är risken att de blir riktigt sjuka. Här handlar det om att finna sätt att inte ”bara” lägga år till livet, utan också liv till åren.

Så tar vi den positiva sidan: Redan i dag kan väldigt mycket sjukvård utföras skonsammare, snabbare och enklare än tidigare. Vi har te.x titthålsoperationer som gör att man slipper skära stora hål i människor och sedan vårda dem på en sjukhussal tills såren läkts. I dag gör man små hål som man för in instrument och kameror i. Därmed sparas mycket smärta för patienten och tid och resurser för sjukhuset.

Det mest kända exemplet är kanske magsårsmedicin. Där man tidigare var tvungen att genomgå en bukoperation kan man idag bli botad av små piller.

En starroperation görs under lokalbedövning på ca en kvart, därefter kan patienten resa sig och åka hem.

Nya operations- och behandlingsmetoder tillsammans med utvecklade mediciner hjälper oss en lång bit på vägen. Men det behöver göras mer!

Mer av det som är bra och mindre av det som inte är bra. Med andra ord: Vi måste se till att verkligen följa ”best practice” inom vården. Det räcker inte att göra saker rätt, man måste också göra rätt saker. Ett exempel är Hjärtjournalen i Borås, ett arbetssätt som bevisligen räddar liv på människor. Varför används den inte överallt? Det finns riktlinjer för många svåra sjukdomstillstånd, men de följs inte alltid. Man kan undra varför?

När det brister i kvalitet kostar det lidande för patienter och pengar för landstingen/regionerna (för att inte tala om kommunerna!). Ett litet, litet exempel: På en enda klinik på Sahlgrenska kostade onödiga sårinfektioner 9 miljoner kronor på ett år. 9 miljoner kronor på en enda klinik på ett år – Gör ett tankeexperiment och översätt detta till sjukvården i Sverige. Här finns pengar att spara!

Om vi tar en liten titt på fallskador, som är väldigt vanligt bland äldre som läggs in på sjukhus, så kostar de 14 miljarder per år i Sverige. Och de kan undvikas till väldigt stor del. Fallskadorna leder ju till onödiga skador på människor som redan är sjuka, vårdtiderna på sjukhusen förlängs och i en del fall får man bestående men och behöver fortsatt hjälp när man kommer hem. Eller får en plats på ett särskilt boende efter sjukhustiden – om skadorna blivit så svåra att man inte längre klarar av att bo hemma.

Vårdskador är skador som uppstår i samband med vård. I Sverige har vi ca 100.000 vårdskador per år. Av dem får 10.000 bestående men, 3.000 avlider. Det går inte ens att översätta det i onödigt mänskligt lidande eller kostnader.

Så, om vi ska klara utmaningen inför framtiden gäller det att göra rätt redan nu. Att noggrannt gå igenom arbetssätt och metoder, lära sig av varje dag i sjukvården. Verkligen implementera nya, effektiva arbetssätt och se till att mönstra ut metoder som inte fungerar. Att ge förutsättningar för att den medicinsktekniska utvecklingen fortsätter. Att den kliniska forskningen verkligen får ta plats och resurser.

För det krävs det inte ”bara” en engagerad, kunnig, kompetent personal – vilket naturligtvis är grundförutsättningen. Det krävs också en lyhörd, enig och engagerad politisk ledning som ger förutsättningarna för detta.