på service

Precis i denna minut tittar jag ut genom mitt köksfönster och ser hur sophämtarna inte bara hämtar våra sopor, utan också fixar ett löst sittande hjul på vår soptunna. Det kallar jag service! Det där att göra något extra, något utöver det jobbet egentligen kräver.
Som du vet bor jag ju ute på landet. Ibland klagas det över att servicen på landsbygden försämras. Om det verkligen var bättre förr, undrar jag hur förr då?….  Själv har bott här i 13 år nu och det serviceutbud som finns här går faktiskt inte att jämföra med tex centrala Göteborg.
Här har vi tex lantbrevbärare. Vilket innebär att jag kan posta brev i min egen brevlåda – slipper åka iväg för att göra sånt.
Vår lantbrevbärare är också ett av de mest lysande exemplen på att någon som gör mer av sitt jobb. Som verkligen gör det lilla extra för oss alla som bor här ute på vischan.
Häromdagen kom hon tillbaka en extra gång efter sin vanliga postrunda. Såg mig ute på fyrhjulingen och ropade – Då hade hon upptäckt ytterligare brev som inte kom med första gången. Tänkte att det kunde vara viktigt och kom tillbaka!
När jag får paket med posten kommer hon och knackar på – eller lämnar in det till grannarna – ifall det skulle var något som inte tål väder och vind…
Fattar ni?!

Tidningarna är fulla av insändare som klagar på att bankerna inte längre hanterar pengar – Med lantbrevbärare förvandlas enkelt en utbetalningsavi till kontanter – utan minsta krångel eller klagan.

Några kilometer hemifrån finns en liten affär. Liten – men där finns nästan allt man behöver! Och finns det inte, kan de säkert ta hem det.De är även utlämningsställe för såväl Apoteket som Systembolaget. De har en egen, manuell chark där de maler köttfärsen när och som man vill ha den. Händer knappast på stormarknaden…

Ok -riktigt allt finns inte här – Hemkörning av pizza är tex  inget alternativ. Däremot kommer grannpojken upp med nyvärpta ägg och farfars hemodlade gurkor – Det kallar jag hemkört!

Och visst krävs det lite mer planering när man bor på landet än mitt inne i stan. Butler i T-banan känns verkligen långt borta… På alla sätt…  Man kan inte bara hoppa på en buss eller spårvagn när man ska nånstans.

Men å andra sidan – bor man så här vill man sällan ta sig nån annanstans!