Spela roll?!

Sitter just nu och försöker rädda vad som räddas kan av morgonens make-up. Jag har lyssnat till en av de roligaste, mest tänkvärda föreläsningar/show jag haft förmånen att se och höra. Jag har skrattat så tårarna rullat nedför kinderna, nickat igenkännande och skakat beklagande på huvudet.

Föreläsaren heter Claes Schmidt. I alla fall ibland. Ibland heter han Sara Lund.

Och, vad spelar det egentligen för roll?! Han? Hon? Eller påfundet Hen?

Spelar faktiskt ingen roll.

Jag är ju beteendevetare i grunden och alltså smått besatt av hur människor beter sig. En typisk sak tycks vara intresset för folks sexuella läggning. Spela roll? Om man inte själv tänkt sig en relation med vederbörande förstås. Men varför är vi så beroende av att könsbestämma folk? Eller av vilka de ev har sex med alternativt inte har sex med? Eller ser ut som?
Claes/Sara är mycket tydlig med att han (just det han) är heterosexuell man. Inget annat. Han är också transvestit. Vilket stundtals gör omgivningen förvirrad och t.o.m förbannad.

Han berättar att det är rätt vanligt att han får frågan: ”Är du kvinna eller man?” Hans givna svar på den frågan är: ”Ja, och du då?”

Återigen – vad spelar det för roll?

Föreläsningen heter ”Män, kvinnor och alla vi andra”. Och handlar om normer och värderingar. Vad som styr oss och våra liv.
Den väcker en hel del tankar kring hur vi är ”programmerade” från det vi är små. Och att en del av den där programmeringen behöver uppdateras. För världen ser inte likadan ut idag som den gjorde när vi var små och ”programmerades”. Jag menar, det var ju ett tag sen för somliga av oss…

Det är ju bara att konstatera att vi alla har fördomar och förutfattade meningar. Frågan är bara om vi låter dem begränsa oss. Eller om vi använder dem som en språngbräda för att lära oss mer om det vi vet väldigt lite om.
Själv tänker jag nu använda min resa upp till Stockholm till att gå in på www.saralund.se och ta reda på ännu mer om Claes-Saras liv som medelålders, vit, heterosexuell man.

Och att fundera på vilka normer och värderingar som begränsar respektive berikar mitt liv.

”Be yourself – everybody else is already taken” – Oscar Wilde

8 mars

Fortsätter min funderingar från igår…

Det här med kläder – hur påverkar det oss egentligen? Vid första tanken kan det tuckas märkligt att andra kläder får oss att tänka och bete oss annorlunda. Att Claes blkr mer ”hela” sig själv när han klär sig som Sara. Ska det verkligen behövas andra kläder för att komma i kontakt med sig själv?
Men visst är det så att kläder förändrar.
Jag är tex inte riktigt samma Annika i styrelserummet, klädd i PK dräkt, högklackat och sminkad, som jag är i stallet. Iförd lagom smutsiga ridbyxor, vansinnigt smutsiga ridskor, håret i tofs, min älskade fårskinnsmössa nedtryckt över skallen och inte ett spår av make-up (om inte smutsränder i ansiktet räknas… Jag rör mig faktiskt annorlunda, pratar lite annorlunda.
Nu är det i och för sig länge sedan mina Flygvapendagar, men där kan vi snacka annorlunda!
Ge mig en ”lövhög” och ett par kängor och ni får se på grejer!
Jag är fortfarande mig själv – i dräkt, ridbyxor eller uniform. Men jag accentuerar olika delar av mig själv beroende på sammanhang, och faktiskt kläder.
Så nånstans kan jag ändå förstå hur en klänning kan påverka.

En kommentar för “Spela roll?!

  1. Föredraget handlade om värderingar över huvudtaget och om hur vi reagerar på sånt som är ovant.
    Här kommer ett erkännande:
    I går när jag flög till Stockholm knastrade det till i planets högtalare och kaptens röst hördes. Med tydlig brytning presenterade sig… kapten Habibi! Och jag måste erkänna att jag hajade till. Jag, som föreläst i skolor om och mot rasism. Som predikar om vikten att ta vara på den kompetens som finns hos invandrare. Jag reagerar med förvåning över att kaptenen heter Habibi, inte Johansson… Hmm, en tankeställare för mig själv. Måste ju tillägga att jag överhuvudtaget inte reagerade på att taxichauffören hette Chen… Hmmm…

Kommentering avstängd.