Att det kanske tar en stund…

datorAtt bli bäst i världen alltså. Närmare bestämt på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. För det är faktiskt ett mål som sattes upp i Regeringens Digitala Agenda år 2011.

Och visst är det ett utmanande mål!

Inte tu tal om annat. Men det är väl också själva grejen med mål – att de ska vara utmanande? För ”Vi tänkte vi skulle bli så där lite halvbra, eller tja, i alla fall inte sämst” känns väl inte direkt som ett inspirerande mål? Nej, ska det va’ ska det va’ rejält!

Och det händer verkligen saker. När Alliansregeringen tillträdde 2006 hade våra stationära datorer ungefär samma kapacitet som våra telefoner har i dag… Nån mer som känner igen sig i att man får vansinnesutbrott på den gamla (läs: 2 år) datorn för att den är så oerhört mycket segare än telefonen eller iPaden?

Ja, visst blir man bortskämd med enkelhet och snabbhet?! I dag använder sex av tio svenskar en ”smart” telefon med internetuppkoppling. År 2006 fanns inte ens bredband… Och det är säkert fler än jag som fåfängt försökt förklara för barn att ”när vi var små satt telefonen fast i väggen, hade en nummerskiva (totalt oförstående ansiktsuttryck hos barnet i fråga) och gick inte att surfa med (det är nånstans här som dottern suckar, himlar med ögonen och återgår till YouTube)

Det händer och har hänt mycket. Men det måste till mycket, mycket mer för att vi verkligen ska kunna ta tillvara digitaliseringens möjligheter. För det första måste vi göra det möjligt för fler att faktiskt delta. Nu pågår tex Digidel, en kampanj för digital delaktighet, för att få fler att använda sig av möjligheterna. Framför allt är det äldre som inte använder tekniken i lika stor utsträckning som yngre. (Och för att inte mina föräldrar ska skälla på mig – det gäller LÅNGT ifrån alla. Mina föräldrar är tex totaldigitaliserade, började betala räkningar digitalt innan mig, kör Facebook och Skype, kollar upp det mesta på nätet, håller koll på läget via webkameror mm.mm).

Men för att få det praktiska att fungera måste vi få snurr på det här med säkra e-legitimationer. Så att vi kan ha kontakt med myndigheter och vårdgivare på ett enkelt och smidigt sätt. Ungefär på samma sätt som de flesta av oss sköter bankärenden via nätet.

För att kunna sköta tex vårdkontakter, där det handlar om sekretessbelagd och integritetskänslig information måste en helt säker legitimation finnas.

Ofta upplevs kontakten med myndigheter som tungjobbad, svår, obegriplig. Vi måste få ett öppnare, enklare system. Som samtidigt är säkert. Det krävs olika säkerhetsnivåer beroende på sakfråga. Tex är ansökan om bygglov mindre känsligt än patientuppgifter.

Vad det handlar om är i korthet att göra vardagen enklare för människor och verksamheten effektivare för myndigheter.

Regeringen har satt ribban – bäst i världen, i SKL’ Beredning för e-samhället jobbar vi för att förverkliga den målsättningen. Och det kräver arbete i varenda kommun, landsting, region, myndighet, departement.

För visst vill vi nå upp till målet ”Bäst i världen”?