Sjukvårdens 3D

linjäraccelerator på SUUnder lunchpausen på ett väldigt spännande seminarium försöker jag samla mina tankar till den avslutande debatten på temat Framtidens sjukhus.
Under förmiddagens kloka inlägg ser jag en röd tråd.
Jag knyter ihop den till ”Sjukvårdens 3D”

Det första D:et står för Diagnos.
I väldigt vid mening. Med det menar jag tidig upptäckt och tidiga insatser. Något vi vet lönar sig, men inte alltid satsar på (Läs tex Ingvar Nilsson om utanförskapets pris).
Satsning på forskning, såväl grundforskning som klinisk forskning. Screening. Förebyggande arbete. Det bästa är ju självklart om man inte blir sjuk alls, eller hur?

D nummer 2 står för Delaktighet. Att vi alla är delaktiga i vår egen vård. Att patienterna ges inflytande över sin vård och omsorg. På riktigt. Inte bara vackra ord. Om man bedriver Personcentrerad vård (kolla www.gpcc.gu) kan vårdtiden minskas med hälften, kostnaden minskas med 40%, patienterna upplever mindre smärta och är med nöjda med vården. Win- win! Är man delaktig i sin egen vård följer man sannolikt doktorns råd och medicinering bättre än om man upplever att man blir ”utsatt” för oönskad behandling.

Så kommer vi till det tredje D:et: Digitalisering!
I dag har vi alldeles för röriga och inkompletta IT-system i vården! Skulle kunna skriva en roman på temat, men nöjer mig idag med att säga: Lös det!
I vår digitala värld kan vi använda den nya tekniken till att förbättra kontakten mellan patient och vårdgivare. Upptäcka symtom tidigare. Behandla och ge råd på distans. (Kolla tex www.umo.se – ungomsmottagningen på nätet) Göra bedömningar av hudförändringar via smartphones. Med rätt teknik kan människor vårdas i hemmet och behålla sin självständighet längre. Med hybridsalar gör vi operationer säkrare. Med minimalinvasiva åtgärder blir patienter friskare snabbare. Med utvecklad bilddiagnostik kan vi upptäcka sjukdomstillstånd tidigare och göra behandlingen effektivare. Genom att använda tekniska lösningar där det funkar och är lämpligt kan vi ”spara” såväl sjukvårdspersonals som patienters tid till att träffas IRL när det är det bästa alternativet. Bästa, inte enda alternativet.
Dagens och morgondagens patienter kan – och kommer sannolikt – vara mer informerade om såväl sjukvårdens resultat som behandlingsmetoder och kommer därigenom att ställa andra, större krav än gårdagens patienter.

Framtidens sjukhus måste kunna möta detta. I samverkan med såväl primärvård som kommunal vård och omsorg. En utmaning, jag vet, men vi måste anta den – nu!