Ni måste tro att politiker är tokiga….

Ja, ska man döma av den senaste tiden utspel och reaktionerna på desamma är det väl svårt att dra någon annan slutsats…

Så, för dig som inte är gravt involverad och insatt i det politiska spelet och dess regler, så här är det:

Mellan varje val har man fyra år på sig att påverka partiets politik. Fyra år… Vill man påverka nationella ställningstagande har vi partistämman, där partiets ”stora”, nationella (och i viss mån internationella) ställningstagande avgörs. Vill man förbjuda eller förstatliga så föreslår man det för partistämman. Vilket gjorts ett antal gånger. Och fått tummen ner ett antal gånger.
Vill man påverka regionalt/delregionalt finns förbundsstämmor där man kan föreslå att partiet ska verka i en viss riktning.
Vill man påverka lokalt/kommunalt finns föreningsårsmöten.
Om man nu har en ide’ som inte resten av partiet ställer upp på, så har man alltså fyra år på sig att försöka påverka partiet i önskad riktning. Fyra år. Nationellt, regionalt och lokalt.
Ställer inte majoriteten upp på detta förslag är det bara att acceptera att så är fallet. Demokratiska spelregler råder även inom politiska partier.
Det handlar alltså inte om ”munkavlar” och ”partipiskor”. Det handlar om demokrati och om vad majoriteten av medlemmarna ställt sig bakom.
Kan man inte, under dessa fyraårsperioder då politiken mejslas fram, påverka i sin egen riktning, då tycker jag att det är lite skämmigt att gå ut i valrörelsen och vara på tvären mot vad medlemmarna demokratiskt beslutat.

Min högst personliga åsikt. Oavsett sakfråga.