Det är skillnad på olika…

En debattör lustiggör sig lite smått över folkets upprördhet över Åsa Romsons målande med giftig bottenfärg. En sån liten bagatell… ”Kränkta vita män”, igen… Kan man kanske tycka. Om man aldrig ägt en träbåt… Har man gjort det, då vet man vilket arbete som ligger bakom med tvättande, skrapande och – precis lika mycket – målande med giftfri färg. Och hur lite den hjälper… Och hur mycket man funderar över hur man på ett stilenligt och praktiskt sätt ska kunna bygga om en äldre båt så att man får plats med en gråvattenlunga på ett högst begränsat utrymme. De flesta av oss har ju inte fullt så voluminösa träbåtar som miljöministern…

Jag tror inte att det är själva färgen som gör oss så upprörda. Jag tror att det är inställningen att ”det är skillnad på olika”. Att en minister kan ”unna” sig att måla med giftfärg, men inte du och jag. Att en minister kan teckna privata sjukvårdsavtal, men inte du och jag. Att en minister ska ha rätt att välja skola till sina barn, men inte du och jag.

Att det här med lika rättigheter sätts ur spel. Att man bildar något slags politiskt frälse.

Att ena stunden kalla sig feminist och nästa slå undan fötterna för kvinnliga företagare inom vård och omsorg. Att säga att man är emot vinst i välfärden, men för vinst för de företag som bygger de hus välfärden bedrivs i, eller de företag som levererar möblemang, personalkläder, målarfärg, textilier – det är en enorm orättvisa.

Att en tidigare socialdemokratisk riksdagsman tar ut 40 miljoner i vinst tas för intäkt att alla företagare är giriga och måste sättas dit. Även de som belånat sina hus för att ha råd att starta egen verksamhet. Som har en vinstmarginal om 3%. Men det är ändå en vinst. Som ska förbjudas.

Solidaritet är ett ord socialdemokraterna gärna brukar. Men den gäller tydligen bara en del. För det är skillnad på olika.

Svetsare och målare får gärna göra vinst, men inte sjuksköterskor och pedagoger.

För det är skillnad på olika…